Idag har jag tagit mina 6 första Prednisolon.
Tog dem på morgonen som jag skulle och grät en skvätt. Nu kan jag inte längre låtsas som om inget har hänt, att allt är som det var före den 4 mars.
Fina dottern satt mittemot och sa att jag inte skulle vara så dramatisk. Hon tar ner mej på jorden direkt. Det här är väl inte så farlig, eller?
Ja, akut stessreaktion är ju en fas som ska gås igenom. Många faser finns det och du kommer säkert klara dig igenom dem alla. Med Agnes och maken vid din sida och med ditt eget kloka tänkt. Ibland dippar man neråt men det går säkert uppåt igen. Annars säger nog dottern till ;)
SvaraRaderaTack för förtroendet att få läsa. Håller ni fast vid resan neråt så hoppas jag absolut att vi ses. Vill verkligen träffa dig.
Kramar