Var det någon som såg Helt sjukt med David Hellenius förra veckan? Det handlade om cancer...
Där fanns en kurator (?) som berättade att det viktigaste för henne i mötet med cancerpatienter var att få dem att inte ge cancern huvudrollen i deras liv, och det där träffade mej mitt i hjärtat.
Jag har givit tröttheten huvudrollen i mitt liv och nu får det vara slut med det!
Och jag inser att jag behöver hjälp.
Jag har återupptagit kontakten med kuratorn på Vårdcentralen och sist jag var där listade hon saker jag behöver göra för att må bättre
- arbeta mindre (inte just i tid, utan kanske inte jobba 117% när jag är där)
- promenera/motionera
- prioritera
- se till att bara planera in en aktivitet under helgen
- uppleva skönhet
- stå upp för min sjukdom
- mindfullness
- Sjukskrivning
Sjukskrivning...det pratade både hon och min husläkare om redan i höstas fast det var inget alternativ för mej då.
Vem är jag om jag inte jobbar, eller jobbar med restriktioner? Jag som är engagerad, fokuserad, intresserad, och jag som njuter av att gå till jobbet, som vill vara med mina arbetskamrater, som försöker vara lösningsinriktad...
Efter vårt möte gick jag hem och funderade.Jag pratade med maken, min syster och min mamma och de är alla överens om att jag måste se till att få styr på det som är nu och jag kan inte annat än hålla med och för att klara av att göra det som kuratorn listade behöver jag en sjukskrivning (igen...fast förra gången berodde det mest på biverkningarna av kortisonet).
I förra inlägget skrev jag om mindfullnessappen, att jag skulle ge mej några minuter varje dag och det gjorde jag också länge, men så fort något annat kommer emellan tappar jag taget och glömmer mina fina föresatser.
Jag tänker att jag behöver stödet man får när man går regelbundet i en grupp så i onsdags tog jag kontakt med mindfullnessläkaren för att kolla när de skulle starta en ny grupp och redan idag var jag på det första informationsmötet!
Så otroligt skönt att träffa ledarna igen, så skönt att höra dem förklara hur kropp och själ hänger samman, att höra dem säga att hur man nu för tiden organiserar på arbetsplatser, med de ökande krav på effektivitet och produktivitet (jo, man använder dessa termer under lönesamtal även inom förskolan) mycket lite tar hänsyn till hur människor mår och hur en redan svag kropp lätt faller ned i utmattningshålet. Där jag är!
Nog vet jag detta sedan förut, men att två välrenommerade överläkare sätter ord på det gör gott för mej.
Så nu startar jag återigen en tio veckor lång mindfullnessutbildning och denna gång är jag mer motiverad än förra. Jag vet att jag inte ska slarva med uppgifterna för att kursen ska ge mej bestående verktyg att hantera mitt mående och ge mej huvudrollen i mitt liv!
Kramar/Lena
Även om du är väldigt trött så är du otroligt starkt som kan tänka så klokt som du gör. Det är långt ifrån alla som har den insikten, den självkännedomen. Jag hoppas att både sjukskrivning, mindfullnessträffarna och de andra punkterna kommer hjälpa sig framåt mot en mer tillfredsställande och fungerande vardag.
SvaraRaderaDet där med att få sina funderingar och tankar bekräftade av någon "kunnig" är guld värt. Nu påstår jag absolut inte att jag kan känna hur du känner, inte ens i närheten, men det var väldigt skönt när "min" kiropraktor konstaterade det som jag själv trodde. Att jag har ont både här och där beror nästa uteslutande på min sneda ryggrad, även mina andningsproblem. Jag är inte dåligt tränad alltså och jag är heller inte vare sig känslig eller gnällig. Allt från hälproblem till tröttheten av det nackonda beror på ryggraden. Ja, det är skönt att träffa kunniga och kloka människor.
Kramar